lördag 15 januari 2011

Att ramla är ingen konst







Idag när jag gick ut med soporna gjorde jag en ordentlig vurpa. Glashalt. Låg som ett streck i luften. Räddade kameran, men snittade upp ett ganska rejält sår på ena handleden. Funderade en sekund eller två på nål och tråd. Men man är väl ingen mes, heller! Bara att hälla på ordentligt med whisky, bita hårt i en träbit och bränna av. Nej då, det blev en salvequick och en konstvernissage istället.


BILDERNA: Konstakademien idag. Hugo Zuhr (1895-1971) var en svensk landskapsmålare.

onsdag 12 januari 2011

Gatlopp








Idag sprang jag första löprundan sedan strax innan julhelgen. Märkligt hur fort det går att tappa formen. Sju km kändes som sju mil. Eller sju svåra år. Med blodsmak i munnen och facit i hand kan jag nu rapportera höjdpunkterna: Jag spottade på annan joggare samt fick en snyting på mun av tant (icke joggande). Båda ofrivilliga händelser, visserligen. Men ändå.


BILDERNA: New York.

tisdag 4 januari 2011

Gömda























Vi har väl de flesta av oss en tillrättalagd självbild som vi gärna visar upp för vår omgivning. En själens spegelmin, kanske man skulle kunna säga. Inget konstigt med det. Och vi håller gärna fast vid den livet ut - oavsett om den överensstämmer något så när med verkligheten (kanske lite för guldskimrande, kanske lite för smickrande), eller om det är 'all in' och man frontar med en brutal livslögn. Varför slänga ett väl beprövat kort, liksom? Men det finns modiga människor som vågar riva och slita i den där bilden och foga ihop delarna till en ny och självutlämnande version. En oretuscherad nakenbild, om man så vill.

Jag tycker att Greta Garbo definitivt var något på spåren när hon fick frågan: "Om du någon gång gör come back - ge oss en ledtråd om vilken typ av roll du skulle vilja göra. Skulle du spela en skådespelerska, en spion, en förförerska, en forskare?" Hon svarade: "En clown. En manlig clown".

Greta Garbo - Fåfänga: 1-0.


tisdag 28 december 2010

Hon han hem













Vanligt på krogen: hon han hem.
Också vanligt på krogen: hon hann hem. Utan han.

 
BILDERNA: Gamla stan och Birka Cruise.

måndag 20 december 2010

Snapshot City - The Deleted Scenes











De här bilderna är darlings som inte platsade i Snapshot City på 591Photography, men eftersom jag inte kan döda dem så får de rum i bloggen istället. Och på min hemsida HÄR. Hemsidan är för övrigt rensad och uppdaterad.


söndag 19 december 2010

New York - Snapshot City







Jag plåtade en hel del i New York när vi var där i höstas. Ulf Fågelhammar, aka Mr Urbano, på fotobloggen 591Photography hjälpte mig att gallra bland bilderna och sätta ihop dem till en finfin serie (tack för det, Ulf!). "Snapshot City" HÄR.

lördag 11 december 2010

Vernissage!



Vi har vernissage! Nu! Ikväll! Kl 18, Marie Laveau. Kom, hörni!

onsdag 8 december 2010

Tomtarnas collageverkstad









Här jobbar vi med collagen som vi ska ställa ut på Marie Laveau på lördag. Lägg märke till hur oerhört skicklig Marlene ser ut! Vilken naturlig begåvning hon utstrålar! Där har vi en konstnär som vet vad hon håller på med, tänker ni. Men skenet bedrar. I själva verket gör vi som tomtenissarna i Kalle Ankas Jul när de målar schackbräden. Fast vi har collagefärg istället, dårå.

torsdag 2 december 2010

Moln på marken








"Tittar upp och längtar hem. Jag lever här som ett moln på marken", sjöng sympatiske Petter Eklund i Webstrarna när det begav sig. 1992 närmare bestämt. Frågan är om inte fantastiska Robyn hade lyssnat lite väl mycket på hans "Moln på marken" när hon skrev "Dancing On My Own"? Lyssna bara på slingan i refrängerna. En rip-off eller bara ett "kärleksfullt lån"? Det är frågan.

Webstrarna HÄR.
Robyn (slingan kommer första gången 02:20) HÄR.


BILDERNA: Riddarholmen, Stadshuset.

söndag 28 november 2010

Modebloggare vs. Strindberg

"Det är synd om männsikorna" - Kissie tolkar Strindberg.

Säga vad man vill om modebloggarna, men de är i många fall innovativa, ibland rent av revolutionerande, när det gäller språket. Här begränsas inte inläggen av några tråkiga och höga lingvistiska murar som syftningsregler och rättstavning (vadå "meningsbyggnad", är det ett hus, eller?). Nej, grammatik är inget som stör den sanna modebloggaren. Syftningsfel, here I come, liksom. Tolv utropstecken? Självklart! Detta i kombination med naiv självupptagenhet och milt sagt begränsad empatisk förmåga leder ofta till stor ofrivillig humor.

"Jag blir så ledsen när jag ser äldre männsikor kvinnor och män går runt i trasiga kläder och dricker på en öl som dom troligtvis har hittat utanför en klubb.. Kan inte låta bli att tänka "var det så du ville ditt liv skulle sluta?", och varför tar inte socialen hand om dom?!" - ur Kissies blogg.

Notera den bland modebloggare nästan tvångsmässiga felstavningen "männsika". Kan inte låta bli att tycka att den är lite gullig. Jag ska nog börja använda det själv. Om jag blir intervjuad någon gång ska jag spänna blicken i journalisten och säga långsamt och gravallvarligt: "Männsikor. Jag brinner för att fotografera männsikor".


"Möss & männsikor" - Kissie tolkar Steinbeck.  



BILDERNA: Debaser och Engelen.

torsdag 25 november 2010

Busschaufförer behövs det ju alltid



hur är det där ordspråket nu igen, ja somliga straffar gud genast, heter det ju. slutade jobbet i dag, men det ordnar sig. vill inte säga nåt till morsan och farsan, de blir så oroliga. men det ordnar sig alltid. jag ska lämna in en rad i dag. jag vinner nog.

det började bra i alla fall, när jag åkte från kneget så gick jag in på bolaget och radade upp tio burkar. och tjejen, ja det var en hon, tog bara betalt för åtta burkar. men jag sa inget, gick ju i vinst, det blev lite billigare. sen så la jag in påsarna där bak i bilen och gömde dom under lite stål och grejor så inte grannarna skulle se att jag ska festa. då gick en av burkarna sönder. när jag satte mig fram och skulle köra så hörde jag att det pös. fick ju slänga den men fortfarande på plus.

jag har varit arbetslös i några timmar och jag känner mig redan knäpp, det är inte bra. men jag har en grej på gång, lova att inte börja skratta, men jag ska börja köra buss. busschaufförer behövs det ju alltid. jag lovar jag ska vara nykter när jag kör. sen har jag en grej inbokad. på tisdag ska jag klippa mig på morgonen klockan tio och sen ska jag till gamla kneget och få betyget och så. man vill ju vara lite prydlig då.

snart måste jag gå ut och lämna in keno.

 
BILDEN: New York.

söndag 21 november 2010

Dexterize him!

"Du, det kom något emellan".

På tisdag kommer det en hantverkare hem till mig. Han ska byta ut kranarna i köket och i badrummet. Fine – det behövs och det skulle aldrig bli gjort annars eftersom jag är helt ointresserad av allt vad hantverkerier heter. Men vi vet ju alla vad det innebär när tiden anges till ett svepande mellan tummen-och-pekfingret åtta till sjutton. Japp, jag får hålla mig hemma hela dagen. Trots att han knappast kommer att komma före kl 16. Antagligen ringer han sent samma dag och bara iskallt ”Du, det kom något emellan, jag fixar inte att komma idag. Men jag kan kanske komma imorrn om det passar? Nån gång mellan åtta och fem?”.

Funderar starkt på att göra i ordning ett kill-room bara utifall att. Bygglampor. Inplastade väggar och golv. Ett bord i mitten. Klistra upp kraftigt förstorade bilder på andra försvarslösa offer som han har lurat att vänta veckovis instängda i sina lägenheter. Lurpassa på karln när han behagar dyka upp, om han behagar dyka upp, och sedan söva honom med ett snabbt och precist nålstick i halsen. Baxa upp honom på bordet och tejpa fast honom noggrant. Ta fram verktygen.

Göra en Dexter, helt enkelt. Detta tål att tänkas på.


BILDEN: New York.

lördag 20 november 2010

Vi måste våga tala om det här med 3D

Förkroppsligad

Nu har det väl ändå gått lite för långt med 3D-trenden, eller hur? Jag menar, inte ens i biofoajén får man ju vara ifred för han den där Aslan.

BILDEN: Rigoletto, Stockholm.

fredag 12 november 2010

Fredagsrys på Bengans

John Roger Olsson i The Grand Opening

Var ute och fredagshandlade alldeles nyss och hamnade på en konsert på Bengans skivaffär på Drottninggatan. Jag hade inte hört talas om The Grand Opening innan, men de lät finfint. Lite lågmält och melankoliskt. Fin känsla. Publiken applåderade försiktigt efter låtarna. Medan jag stod där fick jag syn på backarna med vinylskivor bakom bandet, scenen var uppställd precis framför affärens vinylavdelning. Och när sångaren blundade och sjöng extra fint och lågmält fick jag några sekunders isande tvångstankar att jag skulle baxa mig in där mitt under konserten. Armbåga mig över scenen. Stöta till gitarristen som skulle spela fel. Tränga mig förbi sångaren som skulle snubbla till och slå tänderna i mikrofonen. Rundgång. Och medan bandet sneglade nervöst på varandra och undrade vad den där dåren håller på med skulle jag välja ut en gammal The Smiths-LP ur en av backarna, muttra osammanhängande och knuffa mig tillbaka över scenen. Högljutt hävdande min rätt att handla skivor när JAG vill.

Men jag lade band på mig och tog den här bilden istället.

tisdag 9 november 2010

I will put you out of your misery, Elena

Ryska vedturister diskuterar hur de ska få hem spisveden på bästa sätt.

Jag fick nyligen ett behjärtansvärt mail från "Elena" i Ryssland. Hennes engelska är inte den bästa, men budskapet går ju fram ändå - hon är i stort behov av en vedspis. Hennes familjs liv hänger på detta! Läs själva:

--------------------
"Hi, my name is Elena, I have 33 years old and I am writing to you from a province in Russia. I work in the library and after my job I allowed to use the computer when possible. I found some addresses on the Internet, and I decided to write to you this letter. I have a daughter 9 years old, her father left us, and we live with my mother. Due to the unbearable hot weather this summer, almost all of the potatoes and Vegetables get dry in our garden. Many of the forest burned down. We were doomed to starvation, and we spent all our little savings to buy a few bags of potatoes for the coming winter (it's terrible, because the price of potatoes now became 2-3 times more expensive than last year). Recently my mother lost job due to deep crisis in our region and now our situation become hopeless. Gas and electricity are very expensive, and we can not afford to heat our home amy more. The winter is coming and weather becaming colder every day. The only possible way to heat our home is to use portable stove that heating from burning wood. We have a wood-savings in our barn and this stove will heat our Home all winter for no cost to us. Unfortunately, we can not buy this stove in our local market because the value of this stove is 7.870 rubles, and it is very expensive for us (Equival. of 196 euros). I hope you can help us. If you have any old portable stove, and if you do not use it anymore, we'll be very grateful if you can donate it to us and arrange transportation of the stove to us (we live 200 km from Moscow). This stoves are different, they are usually made of cast iron and weigh about 100 kg. //Elena."
-------------------

Kära Elena, om du läser det här så vill jag att du ska veta att mina tankar i denna stund är hos dig och de dina. Jag skulle gärna hjälpa dig, men jag vet inte hur. Jag är inte så stadd vid kassa just nu och kan inte få ihop 196 euro så där i en hast. Dessutom verkar det svårt att transportera en så stor och tung järnpjäs (100 kilo!) ända till Ryssland. Vet inte ens var man köper en sådan! På Blocket, kanske? Men om jag kan få tag på ett exemplar (ska kolla runt bland mina vänner och kanske starta en grupp på Facebook) och kan lösa transporten så hör jag av mig. Jag kanske kan ta ett banklån.


Vinst varje gång. Precis som på Lotto i Belgien.


*UPPDATERING*
Fick precis ett mail från en "Anita Nagel" på belgiska Lotto: jag har tydligen vunnit 1 000 000 euro! Detta är ju fantastiska nyheter. Nu ska jag bara skicka mina bankkontouppgifter till denna Anita så kan jag köpa och buda över den där vedspisen till Elena sedan. Jäklar, vad glad hon ska bli!

Tänk att det löste sig till slut.


BILDERNA: Järntorget och Gröna Lund.

torsdag 4 november 2010

Vägval







kan hända när du öppnar en viss dörr
att korsdraget slår igen de andra


BILDERNA: Paris.