Sommarsummering

BILDERNA: Öland 2010.

Stockholm suger och Kalinka är min vän

Jag kom hem till Stockholm igår. Sitter och går igenom sommarens bildskörd, det blir en slags dagbok. Jag ser på min hårddisk att det har varit ett par finfina månader. Faktiskt en del bad (vattentempen var ju över min absoluta gräns på 22 grader där ett tag), mycket slappande, skattjakt med barnen och vin med min drömkvinna. Men också en hel del jobb - jag har bland annat fotograferat en stor musikfestival och ett stort konstevenemang. Bilder dyker upp här på bloggen så småningom.

Men det har inte bara varit röda rosor och grönskimrande hav, även några brännässlor lyckades nästla sig in i buketten. Ett brutet jobbavtal av den större varianten slog till mig hårt över vänster kind, medan (som tur var) ett oväntat kvällstidningsjobb samtidigt klappade den högra. Och produktionen av en kundtidning visade sig innebära BETYDLIGT mer jobb än vad jag begärde i pengar.

Och lappsjukan då? Jodå, den slår till förr eller senare även på Öland. Jag gillar verkligen vår lilla by, MEN det som i början ter sig charmigt med lantlivet blir trots allt ganska muggigt efter nästan två månader med flugor, gödseldoft och att behöva ta bilen för att köpa mjölk. Dessutom, ärligt talat, är det ju rätt äckligt med djur (förlåt M!). Nej, Stockholm, var inte orolig, jag är och förblir dig trogen.

Här utanför på Järntorget är allt som vanligt. Turisterna klänger på Evert och den eviga ryska trubaduren med handklaveret spelar sin tradiga låt. Karln har alltid samma upplägg: ett planlöst spelande som går över i Kalinka, Kalinka, Kalinka, min vän. Alltid.

Stockholm suger. På ett skönt sätt. Vad är väl vischan i all sin grönskande prakt mot detta härliga inferno?


BILDERNA: Vasagatan, Sergels torg, Vasagatan igen.

På väg mot Stockholm

Swebus toaletter är märkligt kontinentala

Jag vill inte dö ståkissandes på en klaustro-toa i en dammgrå Swebus framförd av rödmosig stroke-stressad chaufför strax utanför Nyköping. Så får det inte bli.

BILDEN: Bartoalett, Paris.

Love delivery

Bakar med kärlek

Har även Pågen insett att HBT-personer är en stark målgrupp? Inte utan att man undrar när man ser deras reklamslogan "Bakar med kärlek".

(Ja, jag vet att det är buskisnivå på den. Kanske t o m Özz Nüjen-nivå. Jag har kämpat med den i flera år och kunde inte hålla emot längre.)

BILDEN: Järntorget från mitt fönster.