tisdag 28 december 2010

Hon han hem













Vanligt på krogen: hon han hem.
Också vanligt på krogen: hon hann hem. Utan han.

 
BILDERNA: Gamla stan och Birka Cruise.

måndag 20 december 2010

Snapshot City - The Deleted Scenes











De här bilderna är darlings som inte platsade i Snapshot City på 591Photography, men eftersom jag inte kan döda dem så får de rum i bloggen istället. Och på min hemsida HÄR. Hemsidan är för övrigt rensad och uppdaterad.


söndag 19 december 2010

New York - Snapshot City







Jag plåtade en hel del i New York när vi var där i höstas. Ulf Fågelhammar, aka Mr Urbano, på fotobloggen 591Photography hjälpte mig att gallra bland bilderna och sätta ihop dem till en finfin serie (tack för det, Ulf!). "Snapshot City" HÄR.

lördag 11 december 2010

Vernissage!



Vi har vernissage! Nu! Ikväll! Kl 18, Marie Laveau. Kom, hörni!

onsdag 8 december 2010

Tomtarnas collageverkstad









Här jobbar vi med collagen som vi ska ställa ut på Marie Laveau på lördag. Lägg märke till hur oerhört skicklig Marlene ser ut! Vilken naturlig begåvning hon utstrålar! Där har vi en konstnär som vet vad hon håller på med, tänker ni. Men skenet bedrar. I själva verket gör vi som tomtenissarna i Kalle Ankas Jul när de målar schackbräden. Fast vi har collagefärg istället, dårå.

torsdag 2 december 2010

Moln på marken








"Tittar upp och längtar hem. Jag lever här som ett moln på marken", sjöng sympatiske Petter Eklund i Webstrarna när det begav sig. 1992 närmare bestämt. Frågan är om inte fantastiska Robyn hade lyssnat lite väl mycket på hans "Moln på marken" när hon skrev "Dancing On My Own"? Lyssna bara på slingan i refrängerna. En rip-off eller bara ett "kärleksfullt lån"? Det är frågan.

Webstrarna HÄR.
Robyn (slingan kommer första gången 02:20) HÄR.


BILDERNA: Riddarholmen, Stadshuset.

söndag 28 november 2010

Modebloggare vs. Strindberg

"Det är synd om männsikorna" - Kissie tolkar Strindberg.

Säga vad man vill om modebloggarna, men de är i många fall innovativa, ibland rent av revolutionerande, när det gäller språket. Här begränsas inte inläggen av några tråkiga och höga lingvistiska murar som syftningsregler och rättstavning (vadå "meningsbyggnad", är det ett hus, eller?). Nej, grammatik är inget som stör den sanna modebloggaren. Syftningsfel, here I come, liksom. Tolv utropstecken? Självklart! Detta i kombination med naiv självupptagenhet och milt sagt begränsad empatisk förmåga leder ofta till stor ofrivillig humor.

"Jag blir så ledsen när jag ser äldre männsikor kvinnor och män går runt i trasiga kläder och dricker på en öl som dom troligtvis har hittat utanför en klubb.. Kan inte låta bli att tänka "var det så du ville ditt liv skulle sluta?", och varför tar inte socialen hand om dom?!" - ur Kissies blogg.

Notera den bland modebloggare nästan tvångsmässiga felstavningen "männsika". Kan inte låta bli att tycka att den är lite gullig. Jag ska nog börja använda det själv. Om jag blir intervjuad någon gång ska jag spänna blicken i journalisten och säga långsamt och gravallvarligt: "Männsikor. Jag brinner för att fotografera männsikor".


"Möss & männsikor" - Kissie tolkar Steinbeck.  



BILDERNA: Debaser och Engelen.

torsdag 25 november 2010

Busschaufförer behövs det ju alltid



hur är det där ordspråket nu igen, ja somliga straffar gud genast, heter det ju. slutade jobbet i dag, men det ordnar sig. vill inte säga nåt till morsan och farsan, de blir så oroliga. men det ordnar sig alltid. jag ska lämna in en rad i dag. jag vinner nog.

det började bra i alla fall, när jag åkte från kneget så gick jag in på bolaget och radade upp tio burkar. och tjejen, ja det var en hon, tog bara betalt för åtta burkar. men jag sa inget, gick ju i vinst, det blev lite billigare. sen så la jag in påsarna där bak i bilen och gömde dom under lite stål och grejor så inte grannarna skulle se att jag ska festa. då gick en av burkarna sönder. när jag satte mig fram och skulle köra så hörde jag att det pös. fick ju slänga den men fortfarande på plus.

jag har varit arbetslös i några timmar och jag känner mig redan knäpp, det är inte bra. men jag har en grej på gång, lova att inte börja skratta, men jag ska börja köra buss. busschaufförer behövs det ju alltid. jag lovar jag ska vara nykter när jag kör. sen har jag en grej inbokad. på tisdag ska jag klippa mig på morgonen klockan tio och sen ska jag till gamla kneget och få betyget och så. man vill ju vara lite prydlig då.

snart måste jag gå ut och lämna in keno.

 
BILDEN: New York.

söndag 21 november 2010

Dexterize him!

"Du, det kom något emellan".

På tisdag kommer det en hantverkare hem till mig. Han ska byta ut kranarna i köket och i badrummet. Fine – det behövs och det skulle aldrig bli gjort annars eftersom jag är helt ointresserad av allt vad hantverkerier heter. Men vi vet ju alla vad det innebär när tiden anges till ett svepande mellan tummen-och-pekfingret åtta till sjutton. Japp, jag får hålla mig hemma hela dagen. Trots att han knappast kommer att komma före kl 16. Antagligen ringer han sent samma dag och bara iskallt ”Du, det kom något emellan, jag fixar inte att komma idag. Men jag kan kanske komma imorrn om det passar? Nån gång mellan åtta och fem?”.

Funderar starkt på att göra i ordning ett kill-room bara utifall att. Bygglampor. Inplastade väggar och golv. Ett bord i mitten. Klistra upp kraftigt förstorade bilder på andra försvarslösa offer som han har lurat att vänta veckovis instängda i sina lägenheter. Lurpassa på karln när han behagar dyka upp, om han behagar dyka upp, och sedan söva honom med ett snabbt och precist nålstick i halsen. Baxa upp honom på bordet och tejpa fast honom noggrant. Ta fram verktygen.

Göra en Dexter, helt enkelt. Detta tål att tänkas på.


BILDEN: New York.

lördag 20 november 2010

Vi måste våga tala om det här med 3D

Förkroppsligad

Nu har det väl ändå gått lite för långt med 3D-trenden, eller hur? Jag menar, inte ens i biofoajén får man ju vara ifred för han den där Aslan.

BILDEN: Rigoletto, Stockholm.

fredag 12 november 2010

Fredagsrys på Bengans

John Roger Olsson i The Grand Opening

Var ute och fredagshandlade alldeles nyss och hamnade på en konsert på Bengans skivaffär på Drottninggatan. Jag hade inte hört talas om The Grand Opening innan, men de lät finfint. Lite lågmält och melankoliskt. Fin känsla. Publiken applåderade försiktigt efter låtarna. Medan jag stod där fick jag syn på backarna med vinylskivor bakom bandet, scenen var uppställd precis framför affärens vinylavdelning. Och när sångaren blundade och sjöng extra fint och lågmält fick jag några sekunders isande tvångstankar att jag skulle baxa mig in där mitt under konserten. Armbåga mig över scenen. Stöta till gitarristen som skulle spela fel. Tränga mig förbi sångaren som skulle snubbla till och slå tänderna i mikrofonen. Rundgång. Och medan bandet sneglade nervöst på varandra och undrade vad den där dåren håller på med skulle jag välja ut en gammal The Smiths-LP ur en av backarna, muttra osammanhängande och knuffa mig tillbaka över scenen. Högljutt hävdande min rätt att handla skivor när JAG vill.

Men jag lade band på mig och tog den här bilden istället.

tisdag 9 november 2010

I will put you out of your misery, Elena

Ryska vedturister diskuterar hur de ska få hem spisveden på bästa sätt.

Jag fick nyligen ett behjärtansvärt mail från "Elena" i Ryssland. Hennes engelska är inte den bästa, men budskapet går ju fram ändå - hon är i stort behov av en vedspis. Hennes familjs liv hänger på detta! Läs själva:

--------------------
"Hi, my name is Elena, I have 33 years old and I am writing to you from a province in Russia. I work in the library and after my job I allowed to use the computer when possible. I found some addresses on the Internet, and I decided to write to you this letter. I have a daughter 9 years old, her father left us, and we live with my mother. Due to the unbearable hot weather this summer, almost all of the potatoes and Vegetables get dry in our garden. Many of the forest burned down. We were doomed to starvation, and we spent all our little savings to buy a few bags of potatoes for the coming winter (it's terrible, because the price of potatoes now became 2-3 times more expensive than last year). Recently my mother lost job due to deep crisis in our region and now our situation become hopeless. Gas and electricity are very expensive, and we can not afford to heat our home amy more. The winter is coming and weather becaming colder every day. The only possible way to heat our home is to use portable stove that heating from burning wood. We have a wood-savings in our barn and this stove will heat our Home all winter for no cost to us. Unfortunately, we can not buy this stove in our local market because the value of this stove is 7.870 rubles, and it is very expensive for us (Equival. of 196 euros). I hope you can help us. If you have any old portable stove, and if you do not use it anymore, we'll be very grateful if you can donate it to us and arrange transportation of the stove to us (we live 200 km from Moscow). This stoves are different, they are usually made of cast iron and weigh about 100 kg. //Elena."
-------------------

Kära Elena, om du läser det här så vill jag att du ska veta att mina tankar i denna stund är hos dig och de dina. Jag skulle gärna hjälpa dig, men jag vet inte hur. Jag är inte så stadd vid kassa just nu och kan inte få ihop 196 euro så där i en hast. Dessutom verkar det svårt att transportera en så stor och tung järnpjäs (100 kilo!) ända till Ryssland. Vet inte ens var man köper en sådan! På Blocket, kanske? Men om jag kan få tag på ett exemplar (ska kolla runt bland mina vänner och kanske starta en grupp på Facebook) och kan lösa transporten så hör jag av mig. Jag kanske kan ta ett banklån.


Vinst varje gång. Precis som på Lotto i Belgien.


*UPPDATERING*
Fick precis ett mail från en "Anita Nagel" på belgiska Lotto: jag har tydligen vunnit 1 000 000 euro! Detta är ju fantastiska nyheter. Nu ska jag bara skicka mina bankkontouppgifter till denna Anita så kan jag köpa och buda över den där vedspisen till Elena sedan. Jäklar, vad glad hon ska bli!

Tänk att det löste sig till slut.


BILDERNA: Järntorget och Gröna Lund.

torsdag 4 november 2010

Vägval







kan hända när du öppnar en viss dörr
att korsdraget slår igen de andra


BILDERNA: Paris.

onsdag 3 november 2010

Öga för öga

Blundar jag så syns jag inte

"I was lookin' back to see if you were lookin' back at me to see me lookin' back at you".
- Safe From Harm, Massive Attack


BILDEN: Stockholm.

lördag 30 oktober 2010

The machine that goes ”PING”

Underwood goes to Hollywood. Not.

Varför låter datorer på film så infernaliskt? De blippar och bloppar och frrurrrar och svirrar. Futuristiskt så det förslår. Är det en outtalad överenskommelse i filmbranschen, en hederskodex ljudläggare emellan, att man använder ”moderna” och ”trovärdiga” hittepå-ljud så fort det knappas på ett tangentbord? Om det zoomas in i ett fotografi på skärmen (här känner för övrigt skärpan inga gränser, ibland kan hjälten även zooma runt hörn) – ja, då hummar och blippar det elektroniskt så det står härliga till. En vanlig googling genererar ett pulserande som vore det ett gigantiskt Independence Day-rymdskepp på ingång ... Och RIKTIGT avancerade filmdatorer klarar till och med att visa meddelanden med blinkande bokstäver som hackas fram i takt med något slags printerljud.

I en film jag såg en gång (minns inte titeln nu) scrollade datorn själv ner i ett dokument och markerade sedan ett stycke och plingade uppfordrande i takt med markörens menande blinkande. Realistiskt? Skulle inte tro det.

Jag vet inte vad ni har för maskiner hemma, men mina varken låter eller uppför sig så där extraordinärt verklighetstroget. När kommer den första tysta filmdatorn att se dagens ljud?


BILDEN: Bibliotek i Lettland.

tisdag 26 oktober 2010

Korsteckentestet

Russel Crowe bad frenetiskt i stolen framför oss

Hemma igen, helskinnade. Och det så klart enbart tack vare den vidskepliga flygpersonalen som gjorde korsteckentestet innan start: ”Cabin crew, arm slides, cross check and report, please”, vilket som de flesta vet betyder ”kabinpersonal, glid armarna i läge, testa korstecknet och rapportera, tack”.

Den låter lite larvig, den där ramsan, men det är ett måste innan take-off, så mycket har jag förstått. Allt för att blidka Den Store Flygledaren däruppe. Och det är ju klart att människor som utmanar ödet varje dag kan acceptera att de framstår som lite löjliga, det är ett billigt pris för att klara livhanken. Man vill ju inte riskera att landa i en skyskrapa bara för att korstecknet inte fungerar.

Så tack för att ni gjorde det skämmiga korsteckentestet, cabin crew! Det gick ju vägen den här gången också.


BILDEN: På planet till New York.

söndag 10 oktober 2010

Go west not so young man!

"Sudden Death Syndrome" 


"Friend Request"


"1001:404"


"Republique"


"Skeppsbron"

Efter att ha lovat amerikanska myndigheter på heder och samvete att inte ägna oss åt, eller uppmuntra, omoraliskt beteende (gud förbjude!) eller starta atomkrig packar vi nu fem collage (varav tre spritt språngande nya) och ställer kosan mot frihetens sista utpost - det stora landet i väster där det inte är fult att tjäna pengar.

Med praktiska frisyrer, tåliga kläder, glatt humör och egen grillkorv äntrar vi äntligen den glänsande stålfågeln och korsar oförskräckt Atlanten. Mot gryningslandet!

Pariscopes är med i LeBazarts grupputställning med vernissage i Chelsea kl 18-22 torsdagen 14/10. Kom dit och ta ett glas vin och kolla konst om ni är i New York!






torsdag 7 oktober 2010

Maestro


På väg mot personalingången stannade han tvärt i ett stråk av vemod. Han fick ju inte gå den vägen längre.


BILDEN: Konserthuset, Stockholm.

söndag 3 oktober 2010

Snarlikt



jag har aldrig haft en fast anställning
jag har aldrig varit på parmiddag
jag vet inte vad räntan ligger på
(fast eller rörlig)
jag kan inte knyta en slips

tänk om jag ändå kunde knyta en slips

för om jag kunde knyta en slips
då skulle jag kunna ha den i pannan på en fest!
det vore skojigt

fast då skulle väl det andra komma med på köpet tyvärr

lördag 25 september 2010

Städaren



Sergelarkaden, söndag klockan 08:41. I det tidiga släpljuset går det omkring en man och river bort klistermärken på papperskorgar, plockar upp flottiga och ihopknycklade McDonaldsförpackningar och ställer upp de cyklar som vält under natten. Han är i 60-årsåldern, lång, smal, bär midjekort poplinjacka, gubbkeps och förvånansvärt moderiktiga solglasögon. Det bleka ansiktet med de tunna läpparna är renons på känslor. Han kallas Städaren och han arbetar raskt.

torsdag 23 september 2010

Hösthästar

Vi måste våga tala om hösthästarna!


Nu när hösten är här är det viktigt att uppmärksamma ett stort problem som ofta sopas under mattan. Ja, jag talar naturligtvis om hösthästarna. När folk tröttnar på sina sommarkatter skaffar de små gulliga hästar istället. Tar in dem hemma och myser med dem. Sedan när vintern kommer så är det inte lika härligt längre, intresset försvinner lika snabbt som en vinst på travet och folk släpper ut dem vind för våg. Herrelösa hösthästar, stora som små, ensamma i kylan. Mitt i smällkalla vintern. Så kan vi inte ha det.


BILDEN: Öland.

Goodiebags

Bag lady 1


Bag lady 2

Har ni sett de kvinnor som äter godis ur handväskan ”så att det inte syns”? De tar alltså inte fram godispåsen utan smyger istället ned handen i påsen som ligger inuti väskan. Handväskan har de strategiskt placerat i knät. Sen döljer de girigt godbiten i handen när de för den till munnen. Tydligast är det när de dessutom hetssnaskar, då går handen som en manisk pistong mellan handväskan och ansiktet. Fenomenet iakttas med fördel på långresor med tåg eller buss.


BILDERNA: Paris.

onsdag 22 september 2010

Märka ord

Gräddhylla


Mysfarbror


Demonregissör


Av alla roliga ord som flakmoppe, myggjagare, radhusbiff, tubsocka, gräddhylla, tupperwareparty, mysfarbror, amfibiebil, demonregissör och väskryckare är ändå räkostask det roligaste.

Smaka på det. Räkostask. Räk-ost-ask. Räk-os-task.


BILDERNA: Paris.