Sommarsummering

BILDERNA: Öland 2010.

Stockholm suger och Kalinka är min vän

Jag kom hem till Stockholm igår. Sitter och går igenom sommarens bildskörd, det blir en slags dagbok. Jag ser på min hårddisk att det har varit ett par finfina månader. Faktiskt en del bad (vattentempen var ju över min absoluta gräns på 22 grader där ett tag), mycket slappande, skattjakt med barnen och vin med min drömkvinna. Men också en hel del jobb - jag har bland annat fotograferat en stor musikfestival och ett stort konstevenemang. Bilder dyker upp här på bloggen så småningom.

Men det har inte bara varit röda rosor och grönskimrande hav, även några brännässlor lyckades nästla sig in i buketten. Ett brutet jobbavtal av den större varianten slog till mig hårt över vänster kind, medan (som tur var) ett oväntat kvällstidningsjobb samtidigt klappade den högra. Och produktionen av en kundtidning visade sig innebära BETYDLIGT mer jobb än vad jag begärde i pengar.

Och lappsjukan då? Jodå, den slår till förr eller senare även på Öland. Jag gillar verkligen vår lilla by, MEN det som i början ter sig charmigt med lantlivet blir trots allt ganska muggigt efter nästan två månader med flugor, gödseldoft och att behöva ta bilen för att köpa mjölk. Dessutom, ärligt talat, är det ju rätt äckligt med djur (förlåt M!). Nej, Stockholm, var inte orolig, jag är och förblir dig trogen.

Här utanför på Järntorget är allt som vanligt. Turisterna klänger på Evert och den eviga ryska trubaduren med handklaveret spelar sin tradiga låt. Karln har alltid samma upplägg: ett planlöst spelande som går över i Kalinka, Kalinka, Kalinka, min vän. Alltid.

Stockholm suger. På ett skönt sätt. Vad är väl vischan i all sin grönskande prakt mot detta härliga inferno?


BILDERNA: Vasagatan, Sergels torg, Vasagatan igen.

På väg mot Stockholm

Swebus toaletter är märkligt kontinentala

Jag vill inte dö ståkissandes på en klaustro-toa i en dammgrå Swebus framförd av rödmosig stroke-stressad chaufför strax utanför Nyköping. Så får det inte bli.

BILDEN: Bartoalett, Paris.

Love delivery

Bakar med kärlek

Har även Pågen insett att HBT-personer är en stark målgrupp? Inte utan att man undrar när man ser deras reklamslogan "Bakar med kärlek".

(Ja, jag vet att det är buskisnivå på den. Kanske t o m Özz Nüjen-nivå. Jag har kämpat med den i flera år och kunde inte hålla emot längre.)

BILDEN: Järntorget från mitt fönster.

När "Loffe" slog mig med häpnad

Ett slags järnrör

En gång för många år sedan mötte jag Janne "Loffe" Carlsson på Dramaten. Det var i en av sidoingångarna till första parkett. Han hade sin breda mustasch, jag hade min lilla dotter, och det var lite trångt eftersom vi skulle in och han skulle ut. Vi skuffades fram och tillbaka lite tafatt som det lätt kan bli i sådana situationer. Så stannade han plötsligt upp mitt i trängandet. Han mönstrade mig upp och ner, fortsatte med att granska min dotter, sedan vandrade blicken tillbaka till mig igen. Han log pillemariskt och frågade: "Har du ett järnrör innanför koftan?" Han svarade själv på frågan med ett jättegarv, ett sådant där grandiost ta-plats-bullrande "hö-hö-hö", som bara Janne "Loffe" Carlsson kan. Jag såg nog ganska oförstående ut för han klappade mig uppmuntrande på axeln när han trängde sig förbi. Jag kan än idag för mitt liv inte förstå vad han menade.

BILDEN: Södermalm, Stockholm

Dagens outfit

Marlene visar dagens outfit

"Puh, det är jobbigt att vara modell! Men kul!"

Ganska nyligen intervjuade jag modefotografen Carlo Bosco om hur han får folk avslappnade framför kameran. Att han även fotar för Slitz visste jag inte då.
- Säg ”ta på fittan”! Om man vill att hon ska ta på fittan, alltså. Man får inte vara rädd att säga åt modellen vad man vill att hon ska göra, svarade han.
- Okej, sa jag och låtsades skriva en stund.

BILDERNA: Ölandsmodet blir inte hetare än så här.

Mathieu

Uppklädd eller utklädd

Moa, Nora & Emory

Ni behöver inte oroa er. Jag ska inte skrämma bort er med den gamla slitna klyschan att vi lever mitt i "livets maskerad" eller trötta ut er med att "vi är alla statister på livets scen". Jag ska inte heller komma dragandes med att vi är "fasadklättrare på livets hus".

Nej, jag vill bara lägga upp en bild på några finfina tjejer som jag tog igår. Det är allt.

BILDEN: Dyestad, Öland

Portvakt

"Jag behöver inte det här i mitt liv", tänkte han avmätt när porten stängdes med ett metalliskt läte bakom honom. Kodlåset aktiverades med ett kort surrande ljud. Sedan ett lågt knäpp och huset, husets invånare, drogs ur hans medvetande. I det ögonblicket bestämde han sig äntligen.

BILDEN: Södermalm, Stockholm

Michelinmannen

Spontanitet finns det alltid tid för senare.

BILDEN: Nyköping.

Medvind trots motvind

Stella i blå(s)väder

Igår fick jag ett omnämnande i mästerfotografen och inspirationskällan Micke Bergs blogg. OCH några uppskattande rader här i kommentarsfältet av densamme. Känns stort. I min värld är det som om Christer Strömholm skulle höra av sig. Om han levde. Typ.

Även jag har ett stort bekräftelsebehov - det är bara att erkänna. Så idag går jag lite rakare i ryggen trots den isande och hårda motvinden som för tillfället härskar här på Öland.


Micke Berg finns HÄR.
 
BILDEN: Dyestad, Öland.

Trots allt

om du ändå inte var här utan mig nu

Så städar du lagår'n bäst! Vi har hela listan.

1. Låt någon annan göra det.

BILDEN: Dyestad, Öland.

Gondoljären

En kväll för en del år sedan, när jag hade mer pengar än vad jag har nuförtin, gick jag på restaurang Gondolen i Stockholm. Det var en bra kväll, trevligt sällskap och helt ok på alla sätt och vis. Men när det var dags att gå och vi stod i garderobskön saknade jag ändå den gamla hederliga pricken över i:t. Upplevelsen hade inget reprisvärde, om man så säger. Lyckligtvis fick jag då syn på restaurangens gästbok på garderobsdisken. Inom räckhåll, uppslagen och inbjudande. Så när garderobiären vände sig bort för att leta fram våra jackor skrev jag snabbt en hälsning: ”Tack för en fantastisk kväll! /Efva & Eva”. Jag ritade även ett hjärta under hälsningen. Det kändes bra.

Behöver jag säga att jag var mycket nöjd med mitt tilltag? Kvällen hade snabbt gått från att bara vara Hyfsad till Mycket Bra.

BILDEN: Stadsgårdskajen, Stockholm.

Himmel & hö

I Himmelsberga bärgar man inga himlar. Man bärgar hö.

Streck i räkningen

Marlene på streck-bänken

Här blev det många streck i räkningen. Jag får det till 31 om man tar med både plasten och mellanrummen i stolsryggen.

Fredag i Färjestaden

Fredagkväll i Färjestaden. Det är utanför ICA det händer. Det står helt klart.

Lakan-sväv

Holland, Spanien & Leila

BILDEN: Dyestad, Öland.

En handlingens man

Stockholm

Vagnhärad

I dag åkte jag till den lokala mataffären för att skaffa ett par saker, bland annat Piggelin och Alvedon till min krassliga dotter. Dotterns farmor passade på att skicka med en lapp där hon hade skrivit upp några varor som hon behövde. Nu brukar jag inte handla just i den här affären så ofta och hittar därför inte riktigt bland hyllorna. Vilket nog gjorde att jag såg ganska vilsen ut. När jag var inne på tredje varvet och återigen passerade tidningshyllan tittade tjejen i kassan på mig (och min fusklapp) och frågade roat "om frugan hade skickat mig". Efter några sekunders betänketid svarade jag sanningsenligt "Nej, det är min mamma". Mina 46-åriga kinder hettade när jag snabbt rafsade ihop mina varor, betalade och hastade ut.

Mr & Mrs Walker

Mäktig frisyr

Jag kan inte riktigt bedöma om det är en Mr eller en Mrs. Men jag ger definitivt pluspoäng för den mäktiga frisyren.

BILDEN: Strömbron, Stockholm